Ja det är vad jag var igår det. En depåtjej.
För pappa och jag var nämligen och körde KAK-race på Gelleråsen karlskoga. Jag hade höga förhoppningar om att en viss man skulle dyka upp. Men han fortsätter att göra mig ledsen... Jag börjar känna mig som en mytoman. Som om jag luras. Men det gör jag inte. Han är bara lite olydig på att infinna sig när jag är där.

Så ja, jag hade det så himla bra. Jag gick runt och hängde med alla som inte körde, det var 3-timmarslopp. Och tre i varje team. Så två förare körde ju inte medans en körde. Och då stod jag och hängde med dom och drack vatten och till och med kaffe drack jag. Äckligt, never more. Eller jo, later.

Pappa missade lite i starten och låg då tvåa första varvet. Men när han gick in å andra varvet så låg han etta. och där höll han sig sen tillsammans med sitt team hela racet och gick i mål mer än ett varv före dom andra :) trots lite sinkning av han Lennart. :)

Jag var stolt och så.



Såhär såg det ut förra gången jag var med. 17 juni om jag inte minns fel. Då vann dom också :)

Jag kompisade mig istället lite med till exempel, (om man får lov att skryta lite) denne kompis.

http://www.tv4play.se/aktualitet/nyhetsmorgon?videoId=1.1732650

Ja, och nu har jag skrivit klart nästan hela min Träningsprogramsmoj. Varsågod Cherio...!
Jag behöver få mina andra restuppgifter. Innan oktober ska dom in. KÄMPA..

Häääjdå!